En del känner till känslan när en granskningskommentar landar i inkorgen precis när projektet är på väg att gå vidare, eller när byggnadsnämnden begär kompletteringar och tidsplanen plötsligt känns väldigt trång. Det händer fler än man tror och oftast beror det inte på slarv, utan på att reglerna kring konstruktion faktiskt är komplexa. Och sedan sommaren 2026 gäller dessutom ett helt nytt regelverk fullt ut.
Sverige har nämligen genomfört den största förändringen av byggreglerna på över ett decennium. De gamla konstruktionsreglerna EKS är avvecklade, och i dag är det Boverkets nya byggregler som gäller för konstruktionsområdet handlar det om föreskrifterna om bärförmåga, stadga och beständighet. Övergångstiden, då byggherren fortfarande kunde välja de gamla reglerna, tog slut den 30 juni 2026. För alla nya projekt finns nu bara en väg: de nya reglerna tillsammans med eurokoderna.
Den goda nyheten är att det går att navigera det här med rätt kunskap och struktur. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller, vad som oftast missas och hur du som byggherre, arkitekt eller entreprenör kan känna dig trygg inför tekniskt samråd och startbesked.
Viktiga saker att ta med sig direkt
- EKS-eran är över, sedan den 1 juli 2026 gäller Boverkets nya byggregler fullt ut. Nya projekt dimensioneras enligt de nya konstruktionsreglerna (BFS 2024:6) – EKS 12 kan inte längre väljas.
- Eurokoderna är fortfarande grunden och de europeiska konstruktionsstandarderna är basen för all dimensionering. Det som ändrats är hur de svenska anpassningarna redovisas: de bindande kraven finns i Boverkets föreskrifter, medan många av de tidigare allmänna råden nu finns i nationella bilagor till eurokoderna, som ges ut av Svenska institutet för standarder, SIS.
- Byggherren bär ansvaret. Det är byggherren som enligt plan- och bygglagen ansvarar för att konstruktionshandlingarna uppfyller kraven, inte enbart konstruktören.
- Säkerhetsklasserna finns kvar. Den svenska indelningen i säkerhetsklass 1, 2 och 3 följer med in i de nya reglerna. Fel säkerhetsklass leder till underdimensionering eller onödigt dyra lösningar.
- Konstruktionsdokumentation är obligatorisk. Varje byggnad ska ha en konstruktionsdokumentation (KD) som ett eget dokument, skilt från ritningarna. Enda undantaget är byggnader på högst 50 kvadratmeter där människor bara vistas tillfälligt.
Vad gäller egentligen nu och vad hände med EKS?
Under femton år var EKS Boverkets konstruktionsregler, det svenska filtret ovanpå eurokoderna. Eurokoderna är det europeiska ramverket för hur bärande konstruktioner dimensioneras, och EKS angav de svenska nationella valen: anpassningar till vårt klimat, våra geologiska förutsättningar och den säkerhetsnivå vi valt i Sverige.
Den 1 juli 2025 ersattes EKS av Boverkets nya föreskrifter om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader. Under ett övergångsår kunde byggherren välja mellan gammalt och nytt, men sedan den 1 juli 2026 gäller de nya reglerna fullt ut för nya projekt. Projekt som påbörjades under övergångsåret kan vara projekterade enligt EKS 12. Därför är det viktigt att det alltid framgår tydligt av handlingarna vilket regelverk som ligger till grund för dimensioneringen.
Den största praktiska skillnaden med de nya reglerna är strukturen. Boverkets föreskrifter innehåller nu de bindande kraven som är renodlade och färre till antalet medan mycket av det som tidigare låg som allmänna råd i EKS i stället återfinns i nationella bilagor till eurokoderna hos SIS. Sverige har därmed närmat sig hur resten av Europa arbetar: standarderna och deras nationella bilagor är konstruktörens vardagsverktyg, och föreskrifterna sätter ramarna.
För dig som arbetat länge med EKS finns en bra brygga: Boverket har publicerat jämförelsetabeller på PBL kunskapsbanken som visar var varje bestämmelse i EKS tagit vägen till en föreskrift, till en nationell bilaga eller till en annan författning.
Vad granskas vid tekniskt samråd och startbesked?
Detta är en fråga många projektledare ställer sig. Svaret är: mer än man kanske tror.
Vid det tekniska samrådet och inför startbeskedet granskar byggnadsnämnden att konstruktionshandlingarna ger en tillräcklig bild av hur byggnaden är tänkt att fungera strukturellt. Det handlar inte om att ritningarna ser snygga ut, det handlar om att de redovisar rätt information.
Konstruktionsdokumentationen ska beskriva förutsättningarna för dimensioneringen och utförandet. Det innebär bland annat:
- Förutsättningarna för dimensionering och utförande, inklusive den geotekniska konstruktionen
- Vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra oproportionerligt stora skador vid olyckor
- Byggnadens avsedda livslängd och hur den ska uppnås
- Vilka regler och vilket dimensioneringssystem som har tillämpats
I praktiken redovisar en bra KD också val av laster och lastkombinationer, säkerhetsklasser för de bärande delarna, statiska modeller och beräkningsantaganden, utförande- och exponeringsklasser samt hur lasterna förs ned till grunden.
Kom ihåg att KD är ett eget dokument, skilt från konstruktionsritningarna. Syftet är att byggnadsnämndens handläggare, den kontrollansvarige och andra intressenter snabbt ska kunna förstå förutsättningarna för byggnadens bärförmåga utan att behöva tolka sig igenom hela beräkningsunderlaget.
Till detta kommer dimensioneringskontrollen: för byggnader i säkerhetsklass 2 och 3 ska dimensioneringen kontrolleras av någon som inte själv varit med och upprättat de handlingar som kontrolleras. Det är alltså inte en formalitet utan en inbyggd fyra-ögon-princip.
Säkerhetsklasser – en vanlig snubbeltråd
I Sverige delas bärande konstruktionsdelar in i tre säkerhetsklasser, beroende på risken för allvarliga personskador om bärförmågan skulle förloras. Säkerhetsklassen slår igenom direkt i beräkningarna via partialkoefficienten γd:
| Säkerhetsklass | Partialkoefficient γd | Risknivå för allvarlig personskada |
|---|---|---|
| Säkerhetsklass 1 (låg) | 0,83 | Liten risk |
| Säkerhetsklass 2 (normal) | 0,91 | Någon risk |
| Säkerhetsklass 3 (hög) | 1,0 | Stor risk |
Fel säkerhetsklass är ett av de vanligaste misstagen i konstruktionshandlingar. En bärande del som hamnar i för låg säkerhetsklass blir underdimensionerad med potentiellt allvarliga konsekvenser. En enkel komplementbyggnad som dimensioneras i säkerhetsklass 3 blir i stället onödigt dyr. Och viktigt att veta: indelningen i säkerhetsklasser är en svensk reglering. Den framgår inte automatiskt av eurokoderna, utan måste aktivt hanteras i projekteringen – del för del.
Vanliga brister i konstruktionshandlingar – och hur du undviker dem
Ärligt talat: de flesta kompletteringskrav från byggnadsnämnden handlar om ett fåtal återkommande brister. Här är de vanligaste:
- Ofullständig konstruktionsdokumentation
KD saknas helt, eller är för kortfattad för att ge en tydlig bild av konstruktionens verkningssätt. Kom ihåg att KD ska beskriva hur byggnaden bär (inklusive geotekniken, den avsedda livslängden och vilket regelverk som tillämpats).
- Otydlig hänvisning till regelverket
Av ritningar och beräkningar ska det framgå vilket dimensioneringssystem som använts. I dag betyder det Boverkets nya konstruktionsregler tillsammans med eurokoderna och deras nationella bilagor och för projekt som påbörjades före sommaren 2026 kan det fortfarande vara EKS 12. Utan tydlig hänvisning vet granskaren inte vad handlingarna ska prövas mot.
- Snölaster och vindlaster som inte stämmer med platsen
Sverige har stora klimatvariationer. Snölasten i Göteborg är inte densamma som i norra Sverige, och kustnära lägen har helt andra vindförutsättningar. Lastvärdena är svenska nationella val och måste stämma med byggplatsens faktiska förutsättningar.
- Infästningsdetaljer saknas eller är otydliga
Alla laster måste kunna föras ned till grunden via tydligt dimensionerade infästningar. Om kopplingen mellan olika byggdelar inte redovisas uppstår frågetecken vid granskningen och i värsta fall på byggarbetsplatsen.
- Utförandeklasser anges inte
Särskilt för stål- och betongkonstruktioner styr utförandeklassen vilken kontroll som krävs under byggnationen, och valet hänger samman med säkerhetsklassen. Att utelämna detta skapar problem både vid granskning och under byggfasen.
Hur ser en korrekt process ut i praktiken?
Låt oss ta ett konkret scenario: ett flerbostadshus i Göteborg med prefabricerade betongelement. Projektet kräver bygglov, tekniskt samråd och startbesked.
En välstrukturerad process ser ut ungefär så här:
- Tidigt skede: Byggherren och konstruktören fastställer säkerhetsklasser, avsedd livslängd och geotekniska förutsättningar.
- Systemhandlingar: De övergripande konstruktionslösningarna redovisas med tillräcklig detalj för att kunna granskas.
- Konstruktionsdokumentation upprättas: KD sammanfattar dimensioneringsförutsättningarna och beskriver konstruktionens verkningssätt.
- Dimensioneringskontroll: För säkerhetsklass 2 och 3 kontrolleras dimensioneringen av någon som inte tagit fram handlingarna.
- Tekniskt samråd: KD och systemhandlingar presenteras för byggnadsnämnden, och eventuella frågor besvaras.
- Startbesked: Byggnadsnämnden bekräftar att handlingarna uppfyller kraven.
- Bygghandlingar: Detaljerade ritningar med infästningsdetaljer, materialspecifikationer och utförandeklasser tas fram inför byggnationen.
Detta är inte en linjär process utan ett iterativt samarbete – och ju tidigare konstruktören involveras, desto smidigare brukar det gå.
Här kan konstruktionsberäkningar och konstruktionsritningar från en erfaren konstruktör göra stor skillnad. Välgjorda beräkningar är en stor tillgång – de hjälper till att kontrollera och beräkna kostnader med högre noggrannhet och ger ett stabilt underlag för hela projektet.
Myten om att de svenska reglerna och Eurokod är “samma sak”
Detta är ett vanligt missförstånd. Eurokoderna är europeiska standarder: ett gemensamt system för att dimensionera bärande konstruktioner. De svenska reglerna anger hur standarderna ska tillämpas här: vilka partialkoefficienter som gäller, vilka snö- och vindlaster som ska användas och hur säkerhetsklasserna hanteras.
De svenska valen bygger på våra förutsättningar geologi, klimat och den säkerhetsnivå Sverige valt. En konstruktör som enbart följer eurokodernas rekommenderade värden, utan att beakta de svenska nationella valen, riskerar därför att missa bindande krav. Det är som att följa en europeisk vägkarta men glömma vilka nationella trafikregler som gäller riktningen stämmer, men detaljerna är avgörande.
Vad händer om ritningarna inte uppfyller kraven?
Om konstruktionshandlingarna inte håller måttet kan konsekvenserna bli kännbara:
- Försenat startbesked: Kompletteringar tar tid, och varje veckas försening kostar pengar.
- Ökade projekteringskostnader: Att revidera handlingar i ett sent skede är alltid dyrare än att göra rätt från början.
- Ansvarsfrågor: Byggherren bär det yttersta ansvaret enligt plan- och bygglagen. Om fel uppstår under byggnationen kan det leda till komplicerade ansvarsutredningar.
- Försäkringsproblem: Konstruktionsfel som beror på bristande regelefterlevnad kan påverka möjligheten att få ut ersättning.
Det handlar inte om att skrämmas. Det handlar om att förstå att regelefterlevnad skyddar alla parter: byggherren, konstruktören, entreprenören och de som till slut ska bo eller arbeta i byggnaden.
För projekt som kräver en certifierad kontrollansvarig kan kontrollansvarig-tjänsten vara ett viktigt stöd. En KA säkerställer att projektet uppfyller kraven enligt bygglagstiftningen, medverkar vid tekniskt samråd och ser till att kontrollplanen följs genom hela byggprocessen.
Praktiska tips för dig som byggherre, konstruktör eller arkitekt
- Involvera konstruktören tidigt: Helst redan i skisskedet, inte när bygglovet är beviljat.
- Kontrollera snö- och vindlaster: Säkerställ att lastvärdena stämmer med byggplatsens läge enligt de svenska nationella valen.
- Se till att rätt nationella bilagor används: De svenska anpassningarna till eurokoderna finns numera i nationella bilagor hos SIS. Arbeta alltid med aktuella utgåvor.
- Upprätta KD som ett levande dokument – Börja med en enkel version tidigt och bygg på den allteftersom projektet utvecklas.
- Planera för dimensioneringskontrollen: För säkerhetsklass 2 och 3 krävs kontroll av någon som inte upprättat handlingarna. Lägg in det i tidplanen från början.
- Tänk på vinterförhållanden: I Sverige är snölaster och frostdjup kritiska faktorer, särskilt för grundläggning och takbärande konstruktioner.
Vanliga frågor om de nya byggreglerna och Eurokod
Gäller EKS fortfarande?
Nej, inte för nya projekt. Övergångstiden tog slut den 30 juni 2026, och därefter gäller Boverkets nya byggregler fullt ut. Projekt som påbörjades under övergångsåret kan dock vara projekterade enligt EKS 12, och då är det de förutsättningarna som gäller för det projektet.
Vad ersatte EKS?
Boverkets föreskrifter om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader (BFS 2024:6). Föreskrifterna innehåller de bindande kraven, medan många av de tidigare allmänna råden i EKS nu finns i nationella bilagor till eurokoderna, som ges ut av SIS.
Vem ansvarar för att konstruktionsritningarna uppfyller kraven?
Byggherren bär enligt plan- och bygglagen det yttersta ansvaret för att alla arbeten utförs enligt gällande krav. I praktiken delegeras det tekniska arbetet till en ansvarig konstruktör, men byggherren kan inte friskriva sig från ansvaret.
Behöver jag en konstruktionsdokumentation för ett litet projekt?
Ja, i de allra flesta fall. Undantaget gäller endast byggnader på högst 50 kvadratmeter där människor bara vistas tillfälligt. För mindre projekt kan KD vara relativt kortfattad, men omfattningen bör stå i proportion till byggnadens komplexitet och risken för personskada.
Hur hanterar jag snölaster korrekt?
Snölasten är ett svenskt nationellt val och varierar med geografiskt läge. Kontrollera alltid att de lastvärden som används stämmer med byggplatsens faktiska förutsättningar, särskilt i kustnära lägen som Göteborg och Varberg, där även vindförhållandena spelar stor roll.
Avslutande tankar
Att ställa sig frågan "uppfyller mina konstruktionsritningar de nya byggreglerna och Eurokod?" är i sig ett tecken på att du tar projektet på allvar. Regelverket har fått en ny struktur, men grundprincipen är densamma som alltid: börja tidigt, involvera rätt kompetens och se till att konstruktionsdokumentationen ger en tydlig och korrekt bild av hur byggnaden är tänkt att fungera.
Oavsett om du planerar ett nytt bostadshus i Göteborg, en tillbyggnad i Varberg eller ett kommersiellt projekt någon annanstans i Sverige gäller samma sak: rätt förutsättningar från start sparar både tid och pengar.
Vill du ha hjälp med att säkerställa att ditt projekt uppfyller alla krav? Villcon erbjuder allmän konstruktion med projektering, statik och handläggning skräddarsydda lösningar för varje projekt, från nybyggnation till komplexa flerbostadshus. Välkommen att höra av dig för ett kostnadsfritt intromöte.
